Den 28 april 1959 ”kröp smalfilmssektionen ut ur sitt ide”, som klubbtidningen skrev. Femton filmbitna personer samlades i klubbrum nr 3 i Midsommargården. Sektionen hade funnits inom LM Ericssons fotoklubb men legat i träda i några år. Den kvällen valdes en ny styrelse, och kvällen avslutades med att Walter Olofsson visade en färgfilm med ljud från Huddingefabriken – den första filmen i klubbens filmdatabas. Det är den kvällen klubben räknar som sin start. Medlemmarna var då ett trettiotal, och till sommaren hade de blivit 45.
Sektionen före 1959
Historien börjar egentligen tidigare. I januari 1960 bläddrade redaktionen igenom gamla nummer av Fotoklubbens Klubbnytt och fann att ordet filmsektion dök upp första gången den 6 november 1946, då intresserade efterlystes. Den 24 maj 1951 föddes filmsektionen, med Baumbach, Warring och Örevik i styrelsen. Det var inte lätt: en manuskripttävling året därpå gav noll bidrag. I december 1952 hade sektionen 22 medlemmar och hade hållit tre möten. Sedan december 1951 fanns en Revere-projektor att hyra, 1953 köptes en redigeringsapparat, och 1955 var sektionen enligt årsrapporten bara verksam som uthyrningsbyrå. Hösten 1956 valdes en ny styrelse – Funke, Carlström och Baumbach – och en filminspelning diskuterades, men manusförslagen ”Utvandrarna”, ”Invandrarna” och ”Nybyggarna” avslogs och idén sjönk i glömska. Våren 1959 tog en ny, optimistisk styrelse över.
En familj av familjefilmare
Ordföranden Leif Fast skrev i första numret om vad han ville med klubben. Den skulle inte bara bli ”en uthyrningsbyrå för projektorer”. Medlemmarna skulle kunna visa sina filmer utan att tänka ”Usch, va dålig man är”, och hjälpa varandra genom lättsam och trevlig kritik. Han kallade sig och de andra stolt för familjefilmare: ”vi skall känna oss som en enda stor familj”.
Maj: guldmedalj och dockfilm
Till majmötet kom Ilgars Linde från Stockholms Film Amatörer, känd från tv. Han visade Huset mot gården, som tagit guld på Nordiska smalfilmsmästerskapen 1958. Kvällen bjöd också på en dockfilm med cirka 25 000 enbildstagningar, som tagit tre år att göra, och på klubbens egen svartvita film Den nya hatten med medlemmar som skådespelare.
Från 15 till 70 på ett halvår
Till oktobermötet torsdagen den 15 oktober 1959 kom inte mindre än 70 intresserade smalfilmsvänner till Midsommargårdens stora sal. Kvällen började med en förhandsvisning av klubbens egen film LM-dagen, med Gröna Lund och bilrally på 32 minuter. Filmen var ännu inte färdig, men den visades på en 3 meter bred duk – ovanligt stort för 8 mm.
Kvällens gäst var Bengt Nordsjö, som visade en rad egna filmer: Smuts i förgasaren, Nordsjö-banan om en modelljärnväg som serverar gästerna, parodin Lamberth Walk och rysaren Den gröna masken. När medlemmarna gick hem återstod bara en halvtimme till midnatt.
Världens minsta biograf
I höstnumret skrev Sture Fjordland, en ”icke smalfilmare”, en kåseri om sina filmande vänner. Smalfilmaren lägger enligt honom 98 procent av fritiden på att diskutera utrustning och resten på att filma och visa. Visningarna skedde på ”världens troligen minsta biograf” – under ett bord, eftersom det var enda sättet att få mörkt. Han varnade också för att smalfilmning är smittsamt: själv hade han börjat titta i fotoaffärernas skyltfönster.
En klubb som byggde upp sin egen utrustning
Redan första året hade klubben utrustning som medlemmarna kunde hyra: tre 8 mm-projektorer, redigeringsapparater för 8 och 16 mm, pärldukar, en bandspelare av märket Ericorder och några filmer, bland annat med Chaplin och Helan och Halvan. Böcker om smalfilmning lånades ut gratis. Styrelsen frågade också medlemmarna om de ville ha ett hobbyrum för klippning, textfilmning och ljudupptagning.
Född 1959, fristående 1960
Klubben har alltid räknat sin start från våren 1959. Redan då var den så etablerad att den gav ut en egen tidning. Första numret av Klubbnytt kom i maj 1959, och fyra nummer hann komma ut det året. Samma vår fick klubben sin egen styrelse och sina egna möten. Redan 1961 skrev tidningen om sig själv som räknad ”från starten i maj 1959”. Det formella startskottet kom först året efter. Vid styrelsemötet den 12 januari 1960 togs frågan om att lämna ”stora klubben” upp, och den 23 januari lämnades en skrivelse till Fotoklubben. I aprilnumret 1960 kunde klubbtidningen konstatera: ”Nu är vi inte längre en sektion under fotoklubben, utan en fristående smalfilmsklubb.” De första stadgarna antogs den 1 november 1960. Årsavgiften var fortfarande 5 kronor, och medlemmarna uppmanades att värva fler filmintresserade kollegor.
Eldsjälarna
- Leif Fast var klubbens förste ordförande, skrev i tidningen och tipsade om exponering vid textfilmning.
- Bengt Olovsson, kassör och materialförvaltare, skötte medlemsvärvningen och uthyrningen, samlade ihop kurser i smalfilmning och delade med sig av knep för textfilmning.
- Lennart Lundell var klubbens förste sekreterare.
- Walter Olofsson visade den första filmen, från Huddingefabriken, med ljud från en Ericorder-bandspelare.
- Rutger Falk var medlem från starten och förblev det i 57 år. Han blev en av klubbens mest produktiva filmare.
Arvet
Från de 15 personerna i april 1959 har klubben vuxit till en av landets äldsta filmklubbar, med över 1 500 filmer visade på klubbens möten. De tidiga numren av klubbtidningen finns att läsa i FiLMaren-arkivet.
